verraan

Det var väldigt länge sedan jag var såhär nervös! Jag skakar.. Jag har äntligen tagigt tag i mig själv och tagit reda på om det finns någon möjlighet att få gå som lärling på salongen som jag jobbar på. Jag lovar att jag satt i minst 20 min och bara tänkte ut vad jag skulle säja till henne. Varför är jag så nervös? Jag kan i alla fall pusta ut någorlunda nu. Hon kan ta emot mig osm lärling(!).. men (tyvär kom det ett "men") om jag inte får någon ekonomisk ersättning från antingen vägledningscentret eller arbetsförmedlingen så har hon inte råd att ha mig som lärling i År. Jag har varit på båda ställena och hört och arbetsförmedlingen har inte möjlighet att hjälpa mig, först måste jag vara medlem i arbetsförmedlingen i 6 månader sen kanske jag får gå på en praktikplats. Men den är bara 12 veckor lång, så då hinner man ju inte bli frisör. De skickade i alla fall vidare mig till Vägledningscentret. Där var jag idag. Fick skriva på en intresseanmälan som hon skulle lämna till hennes chef och ska lämna in ett personligt brev + betyg på måndag. Så det KAN hända att det går igenom, men ingenting är säkert. Jag sa till min chef att jag kan gå gratis.. bara hon utbildar mig. Jag vill det här så gärna, men nu är det bara att vänta.